Debatt: Få ett rökfritt liv med rökfria miljöer
Länsstyrelsen och Region Kronoberg har gemensamt ställt sig bakom strategin Tobacco Endgame och arbetar gemensamt för ett rökfritt Kronoberg 2025, skriver Carin Karlsson och Per-Henrik Nilsson.
Förra veckan kom nya glädjande siffror som visar att andelen dagligrökare i Sverige sjunker. Idag är det sju procent av befolkningen som uppger att de röker dagligen (Hälsa på lika villkor, 2018). Tre av fyra personer som röker vill dessutom sluta. Den nya statistiken kom samma dag som riksdagen beslutade om den nya tobakslagen. En lag som Fredrik Haage på Smålandspostens ledarsida den 10 december menade borde ”fimpas”. Men vinsterna med den nya lagen är stora, både ur ett folkhälso- och ur ett ekonomiskt perspektiv.
I den nya tobakslagen beslutas om ett antal nya rökfria miljöer, bland annat uteserveringar, lekplatser och perronger. Enligt den folkhälsopolitiska proposition som antogs av riksdagen 2003 är ett av delmålen att ingen mot sin vilja ska behöva utsättas för passiv rökning. En nationell opinionsundersökning från 2016, som gjordes av Demoskop på uppdrag av Cancerfonden, visar att sjuttiofem procent av befolkningen är positiva till att det ska vara rökfritt på de allmänna platser regeringen föreslår, inklusive på uteserveringar.
Det finns en rad olika skäl till varför de rökfria miljöerna behöver utökas. Förutom en folklig opinion för en utökning finns det nu också ett beslut. Vi kan inte heller, enligt bland annat WHO, säga att det finns nivåer av passiv rökning som kan anses ofarliga. Hos vuxna finns ett samband mellan exponering för partiklar i tobaksrök och en ökad risk för bland annat hjärt-kärlsjukdom och lungcancer.
Det kanske viktigaste skälet är att barn och unga aldrig ska börja röka. Nio av tio rökare börjar innan de har fyllt 18 år. Att minska antalet platser där barn och unga kan exponeras för tobaksrök är en viktig insats för att förhindra att fler börjar röka. Detta är också helt i linje med barnkonventionens artikel 24, där konventionsstaterna erkänner barnets rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa.
Det är också en fråga om arbetsmiljö. De som idag jobbar i restaurangbranschen kan inte välja en rökfri miljö utan får acceptera passiv rökning under sin arbetsdag. Att införa rökfria uteserveringar innebär även att ta ett ansvar för restaurangpersonalens arbetsmiljö.
Tobaksrökningen skapar ohälsa, fattigdom och skadar miljön. Rökning är betydligt vanligare i utsatta grupper och att minska rökningen är ett sätt att skapa en mer jämlik hälsa i vårt samhälle.
Om Kronobergs län når det uppsatta målet att minska andelen dagligrökare till fem procent år 2025, skulle det enligt studier från 2014 innebära 1 049 färre sjukdomsfall, uträknat bland tio utvalda sjukdomar och sjukdomsgrupper som har samband med rökning, som ofta innebär ett långvarigt lidande och en för tidig död. Minskningen skulle också ge en besparing för hälso- och sjukvården på drygt 65 miljoner kronor, för Kronobergs kommuner i Kronobergs län på drygt 32 miljoner kronor och för försäkringskassan på cirka 57 miljoner kronor, avseende produktionsbortfall, förtidspension och för tidig död samt sjukskrivningar.
Det är inte olagligt att röka. Men anledningarna till att barn och ungdomar börjar röka är komplexa och handlar sällan om ett medvetet val. Studier visar att rökfria miljöer leder till att färre börjar röka och att de som röker slutar eller röker mindre. Rökfria miljöer underlättar således att välja ett rökfritt liv. Vi ser också att staten har en viktig roll i att minska skadeverkningarna av rökning i så hög utsträckning som möjligt, vilket alltså ligger bakom den nya lagen.
Länsstyrelsen och Region Kronoberg har gemensamt ställt sig bakom strategin Tobacco Endgame och arbetar gemensamt för ett rökfritt Kronoberg 2025. Vårt arbete består bland mycket annat i att informera om tobaksbrukets effekter, förebygga att våra ungdomar börjar använda tobak och erbjuda hjälp till de som vill bryta sitt tobaksbruk.
Vi ser inte den nya lagstiftningen som en tvångsåtgärd för att göra ”friska medborgare ännu friskare” som Fredrik Haage anser. I stället är vi tacksamma för en skarp skyddslagstiftning som ger oss möjlighet att förhindra ohälsa relaterad till rökning i än högre utsträckning. Önskan om att få röka i offentliga miljöer måste vägas mot de negativa effekter som rökning innebär för såväl rökaren själv som omgivningen.
Carin Karlsson, enhetschef Samhällsutvecklingsenheten, Länsstyrelsen i Kronobergs Län,
Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Kronoberg